Jiingijoamborii och avundsjuka

Jag har aldrig varit scout. Det fanns inga scouter där jag växte upp, vare sig i Finnerödja eller Vivalla. Jag har dock varit fredskämpe, jag tror på tillsammansskap och jag gillar utmaningar, tankar, resonemang och möten som skapar personlig utveckling. Jag hade nog kunnat bli en utomordentligt bra scout...

Det finns dock många andra än jag som varit och är scouter. 37% av alla som bor i Sverige har någon gång varit aktiva i Scouterna. 38 miljoner människor i över 160 länder är involverad i denna gigantiska mötesplats och arena för samhällsutveckling.

Just nu är jag dock smygscout. Jag har dragit på mig en snygg t-tröja (skjortan är utbytt) och dricker kaffe ur en ihopfällbar kåsa. Den är röd. Utanför tältet där jag hittat datorn pågår fibril akttivitet. 20 000 människor som på sin semester och sitt skollov bestämt sig för att bygga upp norra skånes största stad (Kristianstad är större) och jiingijamboriia sig en hel vecka. Möten, Mångfald och Modernt har varit ledord för det här lägret under planeringstiden.

Jiingijamborii är troligen sommarens höjdpunkt för alla som är här (inklusive mig). Solen gassar, tält reses, barn skrattar och skriker. Invigningen gick just av stapeln, lägren börjar göra iordning kvällsmat och caféerna fylls upp.

Jag blåser liv i mitt annars rätt knapphändiga bloggande för en vecka. Jag tillåter mig beskriva känslan i magen. Den är just nu avundsjuk. Jag hade också velat va scout när jag var liten. I alla fall om jag fick bestämma nu.